Move along
(Ännu ett lite deppigt inlägg)
Varför kan jag bara inte släppa och gå vidare för?
Jag vet att det aldrig kommer att bli nått, ever, så varför ändå hoppas?
Jag har ju varit intresserad av en kille på mitt jobb ändå sen jag började där för 4år sen.
Han har allt jag typ letar i en kille men han har varit upptagen hela tiden i 2 olika förhållanden!
För ett tag sen pratade vi och han frågade mej rätt ut om varför jag blir så nervös runt honom haha.
Var ju ingen mening med att ljuga så jag berätta som det var, han skrattade till och berättade att han kände likadant!
Jag höll på att dö ärligt talat. Vi pratade ett bra tag och det sista han gjorde var att krama om mej och sen sa "Lova mej att du inte är ledsen för min skull, för jag vill aldrig se dej ledsen"
Alltså helt ärligt har jag gått och ältat och spelat upp vårat samtal i hjärnan miljoner gånger sen det hände i somras och jag kan inte släppa det! Det gör seriöst ondare nu än innan han sa nått. Han är nämligen fortfarande ihop med sin tjej och han ignorerar mej mera nu än innan. Och jag förstår ju att han kanske ångrar vad han sa eller typ skäms för han är ju som sagt en sambo med en tjej han älskar. Inte fan skulle han göra slut med henne för att bli ihop med mej. Och även om de skulle göra slut imorrn tror jag inte på att han skulle bry sej om mej mera för det...
Fan det här äter upp mej långsamt innefrån och jag hatar det!
Känner mej så sjuuuukt patetisk som inte kan släppa, det tar bara en massa energi till nått som bara är en fis i rymden!
Fan!
